Radioteknik
Sektionen radioteknik innehåller artiklar skrivna av våra ämnesredaktörer, varje redaktör har sin egen sektion. Artiklarna är publicerade som pdf-filer men de ligger upplagda som bilagor i en vanlig artikel för att det skall vara möjligt att kommentera.
- Uppgifter
- Träffar: 4130
Ibland hör man uttalanden liknande rubriken på banden. Detta ämne är inte lätt och många radioamatörer har en viss tendens att försöka förenkla ståendevåg till något enklare än vad det i verkligheten är. Det finns många missuppfattningar om ståendevåg och vi rekommenderar den intresserade att läsa litteratur i ämnet. Mätning av SVF är också ett område som förtjänar ett kapitel för sig. Vi tar bara upp de väsentligaste aspekterna nedan och gör inte anspråk på att täcka allt.
- Uppgifter
- Träffar: 3915
Vid låga frekvenser, långvåg till kortvåg, resulterar en dålig verkningsgrad i antennen i en betydlig större försämring för sändning än för mottagning. Antag att vi har en förkortad antenn som vi lyckats anpassa, t.ex. en 2 m lång mobilantenn för 80 m. Ju mer vi förkortar en antenn desto sämre blir verkningsgraden.
- Uppgifter
- Träffar: 3707
En vanlig uppfattning är att det är ståendevåg som ger RF-problem i utrustningen och även orsakar störningar. Det är snarare tvärtom. Om vi har hög ståendevåg så kommer vi att elda upp mer effekt i kabeln och då går det ut mindre RF som kan orsaka störningar. Det är obalans i antennsystemet som ger dessa problem och inte ståendevåg i sig själv.
- Uppgifter
- Träffar: 4679
Nej! – Låt oss nu en gång för alla ta död på myten att G5RV är en multibandantenn. Hör och häpna, det står t.o.m. i ARRL handbok att G5RV är en multibandantenn - vilket är helt fel. Jag påstår att om G5RV är en multibandantenn så är alla dipoler multibandantenner.
- Uppgifter
- Träffar: 3865
Om man kör med en öppen feeder till t.ex. en dipol och anpassar denna till stationen med en riktigt gjord antennanpassningsenhet så fungerar INTE feedern som antenn. (Välj INTE en anpassningsenhet med balun på utgången!). Strömmarna i feederns ledare går åt var sitt håll och fälten tar därför ut varandra.
Underkategorier
0. Inledning
Tanken bakom innehållet i gruppen Radioteknik är att samla artiklar som passar för utbildning, både grundläggande och vidareutbildning. Ämnesgrupperna är numrerade enligt den struktur som anges i CEPT-rekommendationen T/R 61-02 och som tillämpas av PTS. Strukturen används också i boken KonCEPT och i boken Bli Sändaramatör.
Av utrymmesskäl har vissa rubriktexter kortats ned.
1. Ellära
Ellära beskriver de fundamentala fysikaliska sambanden inom elektriciteten. Här framställs de matematiska förutsättningarna för spänning, ström, magnetism, frekvens, induktans, kapacitans.
Under denna rubrik - Ellära - läggs artiklar upp som behandlar ellära. Allmänna grunder och tillämpning.
2. Komponenter
Beståndsdelarna i en elektronikapparat kallas komponenter. Dessa kan grovt delas in i passiva komponenter som motstånd, kondensatorer, induktanser och dioder och aktiva komponenter som transistorer, integrerade kretsar och elektronrör.
Under denna rubrik - Komponenter - läggs artiklar upp som behandlar enskilda komponenter, deras grundegenskaper och användning.
3. Kretsar
För att åstadkomma olika elektroniska funktioner kopplas olika komponenter samman. En sådan koppling brukar kallas krets. Typiska kretsar i ett radiosystem är: filter, oscillator, detektor, modulatorer, blandare och förstärkare.
Under denna rubrik - Kretsar - läggs artiklar upp som behandlar enskilda kretsar, deras grundegenskaper och användning.
4. Mottagare
Mottagare består av ett lämpligt val av kretsar för att omvandla radiosignalen från antennen till tydbar information. Valet av kretsar är beroende av vilket frekvensområde och vilka modulationstyper som skall användas.
Under denna rubrik - Mottagare - läggs artiklar upp som behandlar olika typer av mottagare, deras grundegenskaper och användning.
5. Sändare
Sändare omvandlar den information vi vill överföra till en radiosignal. Sändaren är uppbyggd med kretsar avpassade efter önskade frekvenser och modulationsformer.
Under denna rubrik - Sändare - läggs artiklar upp som behandlar olika typer av sändare, deras grundegenskaper och användning.
6. Antennsystem
Radioantennen tillsammans med sin matarledning och eventuell avstämningsenhet och antennförstärkare utgör ett antennsystem. I antennen omvandlas radiosignalen till elektromagnetisk energi (radiovågor) eller omvänt.Själva radioantennen kan mekaniskt vara utformad på många sätt, men alltid i storlek i förhållande till avsedd våglängd.
Under denna rubrik - Antennsystem - läggs artiklar upp som behandlar olika typer av antennsystem, deras egenskaper och användning.
7. Vågutbredning
Det är elektromagnetiska vågor som transporterar radiosignalen mellan olika geografiskt placerade antenner. Beroende av frekvens och andra fysikaliska förutsättningar uppträder radiovågen olika.
Under denna rubrik - Vågutbredning - läggs artiklar upp som behandlar olika typer av vågutbredning.
8. Mätteknik
Mätteknik är en viktig del av radiotekniken. För att kunna verifiera konstruktioner eller genomföra felsökning är det nödvändigt att förstå vad man mäter och hur man mäter.
Under denna rubrik - Mätteknik - läggs artiklar upp som behandlar mätteknik ur olika aspekter.
9. EMC och radiostörningar
- Ett förhållande där störningar i den elektromagnetiska omgivningen inte är starkare än vad utrustningen tål för att fungera tillfredsställande.
- Reglerat med EU-direktiv, lag, förordning och myndighetsföreskrifter.
- Ett begrepp lika gammalt som radiotekniken. Redan i radions barndom fanns problem med radiostörningar. Radiokommunikation och EMC har hängt ihop sedan dess. EMC är en förutsättning i vårt moderna samhälle då vi är alltmer beroende av avancerad elektroteknik.
10. Elsäkerhet
Arbete i radioutrustning innebär ofta att farligt höga spänningar kan utsätta människor för fara. Det är mycket viktigt att gällande säkerhetsföreskrifter följs och att bygge sker på ett för människor och egendom säkert sätt.
Under denna rubrik - Elsäkerhet - läggs artiklar upp som behandlar elsäkerhet ur olika aspekter.
Myter inom amatörradion
Om Bertils bakgrund kan nämnas att han har drygt 30 års erfarenhet från främst Ericsson-koncernen som konstruktör, projektledare och metodutvecklare för bl.a. radarsystem, telekommunikationssystem och utprovning av satelliter. Vidare har han anlitats för uppbyggnad av TV-studio bl.a. Bingolotto, med fokus på att undvika jordströmmar och störningar mellan förbrukarna ljud, bild och belysning.
