Antenner och antennsystem
- Uppgifter
- Kategori: Antenner och antennsystem
- Träffar: 2785
Janne (Jan) Gunmar är född 1930 i Uppsala och gick ut KTH E-linjen hösten 1953. Janne har varit radioamatör i mer än 55 år, först som SM5AQW i Uppsala, sedan som SM0AQW på Ekerö sydväst om Stockholm.
Hans radiointressen sträcker sig från ny teknik, antenner, digitala kommunikationssätt och allmän aktivitet på kortvågsbanden: contest, ragchewing och DX favoritbanden är 80 30 meter, helst med high speed CW. Janne har varit SSA:s tekniska sekreterare några år under 1950-talet och skrev också DX-spalten tillsammans med dåvarande SM5ANY.
Andra intressen än radio är att arrangera musik och att spela bastrombone i symfoniorkester eller storband. Hemmahobbies för övrigt är trädgården och en irländsk softcoated terrier vid namn Nelma. Janne är gift med Britta från Skara och de har två vuxna barn.
De första åren efter KTH arbetade Janne på FOA med regler- och styrteknik men flyttade till Svenska Radio AB (SRA) i början av 1960-talet. Efter att SRA blev Ericsson Radio Systems, har Janne arbetat inom områdena teknikutveckling, mobiltelefoni, radiokommunikation och försvarselektronik och har varit konstruktör, projektledare, utbildare, linjechef och stabsperson. Ett av de roligaste uppdragen var att vara projektledare för ett antal svarta lådor för Faint Object Camera i Hubble-teleskopet. Vid sin pensionering 1995 var Janne kvalitetssäkringschef på Ericsson Radar Electronics division för flygelektronik i Stockholm.
Jan Gunmar, SM0AQW
Gamla Ekerövägen 42
178 34 EKERÖ
08-56031996
sm0aqw (at) telia.com
- Uppgifter
- Kategori: Antenner och antennsystem
- Träffar: 759
Balanserad matning av kortvågsantenner är ett samtalsämne som ofta dyker upp när amatörer träffas. Många oroar sig för vad eventuell obalans kan ställa till med och baluntillverkare gör goda affärer. Men åsikterna om vad balansproblemet egentligen innebär, vad som ska ”balanseras” och hur man ska göra varierar.
- Uppgifter
- Kategori: Antenner och antennsystem
- Träffar: 706
Halvvågsdipolen kan med fog kallas en ”urantenn” – dess egenskaper är väl förstådda och i olika skepnader ingår den som byggelement i mer komplicerade konstruktioner.
Trots att den ofta baktalas som att vara ”för enkel att vara särskilt bra” är dipolen faktisk en fantastisk antenn som ger mycket utdelning för insatsen – man behöver inte höga torn och dyra riktantenner för att ha roligt med amatörradio.
- Uppgifter
- Kategori: Antenner och antennsystem
- Träffar: 716
En koaxdipol är en rätt spännande antenn som su bygger av delar av en koaxkabel.
Den kan ha bra antennvinst med ganska enkla medel men helst ska du ligga en bit upp i frekvens för att den inte ska bli stor och otymplig.
- Uppgifter
- Kategori: Antenner och antennsystem
- Träffar: 630
Ibland behöver man analysera kretsar som innehåller stumpar av transmissionsledning, t.ex. vågfällor av koaxialkabel (”koaxtraps”), hybrider och baluner, men man är tveksam om hur man ska gå tillväga. Vilken kretsmodell är tillämplig, vilka begränsningar gäller?
- Uppgifter
- Kategori: Antenner och antennsystem
- Träffar: 706
De flesta har säkert provat en flerbandsantenn med vågfällor – ”traps” – någon gång. Tekniken är känd sedan många år och den mest utbredda kommersiella tillämpningen är förmodligen i förkortade Yagi-antenner – ”tribanders”.