Radioteknik
Sektionen radioteknik innehåller artiklar skrivna av våra ämnesredaktörer, varje redaktör har sin egen sektion. Artiklarna är publicerade som pdf-filer men de ligger upplagda som bilagor i en vanlig artikel för att det skall vara möjligt att kommentera.
- Uppgifter
- Träffar: 7678
Radioamatörer har för vana att sätta upp sina kortvågsantenner så högt som möjligt. Under vissa förutsättningar kan man på det sättet få en låg vinkel mot jonosfären, på den del av den utstrålade radioenergin som kallas rymdvåg. Med den låga vinkeln uppnås lång radioräckvidd - s.k. DX. Även utmed jordytan utstrålas en del radioenergi, som kallas markvåg och har kort räckvidd.
- Uppgifter
- Träffar: 3946
Presenterat vid Radioträff Syd 27 augusti 2005
av: Karl-Arne Markström SM0AOM
- Uppgifter
- Träffar: 4371
Telekrig
Avsnittet Telekrig handlade om signalspaning, radiopejlning och störsändning och där man med en rad olika metoder kan vilseleda eller helt slå ut FI:s radiosamband. Patrik Persson, utbildare i Telekrigföring på S1 gav en intressant föreläsning i ämnet, med inslag av praktiska demonstrationer av några typer av utrustning och materiel.
En längre rapport kommer i FRO-nytt
- Uppgifter
- Träffar: 7002
Automatic Propagation Monitoring Project, (APMP)
Principer för jonosfärsondering och beskrivning av ett komplett mottagningssystem för automatisk vågutbredningsmonitorering av kommersiella och militära jonosounders i frekvensområdet 2-30 MHz samt databehandling och presentation av av datan i nära realtid.
Projektet bedrivs inom SIG1 [1] som är en Special Interest Group i Föreningen Experimenterande Svenska Radioamatörer. Automatic Propagation Monitoring Project (APMP)
- Uppgifter
- Träffar: 4641
Det förekommer många frågor om hur man bäst ställer in sändaren när vi kör PSK31. Detta fjärrskriftmode körs ju vanligen AFSK vägen, eller vi kör in en färdig signal i mic ingången på en SSB sändare. Det är därför viktigt att ställa in micgain och ALC.
Jag har tidigare försökt förklara hur ALC fungerar i en modern HF transceiver, med ledning av det förstår vi då att ALC systemet ger en sorts automatisk nivåkontroll av den signal vi skickar in i micjacken. Dvs vanligen tal, tiderna för ALC systemet är anpassade för tal.
Underkategorier
0. Inledning
Tanken bakom innehållet i gruppen Radioteknik är att samla artiklar som passar för utbildning, både grundläggande och vidareutbildning. Ämnesgrupperna är numrerade enligt den struktur som anges i CEPT-rekommendationen T/R 61-02 och som tillämpas av PTS. Strukturen används också i boken KonCEPT och i boken Bli Sändaramatör.
Av utrymmesskäl har vissa rubriktexter kortats ned.
1. Ellära
Ellära beskriver de fundamentala fysikaliska sambanden inom elektriciteten. Här framställs de matematiska förutsättningarna för spänning, ström, magnetism, frekvens, induktans, kapacitans.
Under denna rubrik - Ellära - läggs artiklar upp som behandlar ellära. Allmänna grunder och tillämpning.
2. Komponenter
Beståndsdelarna i en elektronikapparat kallas komponenter. Dessa kan grovt delas in i passiva komponenter som motstånd, kondensatorer, induktanser och dioder och aktiva komponenter som transistorer, integrerade kretsar och elektronrör.
Under denna rubrik - Komponenter - läggs artiklar upp som behandlar enskilda komponenter, deras grundegenskaper och användning.
3. Kretsar
För att åstadkomma olika elektroniska funktioner kopplas olika komponenter samman. En sådan koppling brukar kallas krets. Typiska kretsar i ett radiosystem är: filter, oscillator, detektor, modulatorer, blandare och förstärkare.
Under denna rubrik - Kretsar - läggs artiklar upp som behandlar enskilda kretsar, deras grundegenskaper och användning.
4. Mottagare
Mottagare består av ett lämpligt val av kretsar för att omvandla radiosignalen från antennen till tydbar information. Valet av kretsar är beroende av vilket frekvensområde och vilka modulationstyper som skall användas.
Under denna rubrik - Mottagare - läggs artiklar upp som behandlar olika typer av mottagare, deras grundegenskaper och användning.
5. Sändare
Sändare omvandlar den information vi vill överföra till en radiosignal. Sändaren är uppbyggd med kretsar avpassade efter önskade frekvenser och modulationsformer.
Under denna rubrik - Sändare - läggs artiklar upp som behandlar olika typer av sändare, deras grundegenskaper och användning.
6. Antennsystem
Radioantennen tillsammans med sin matarledning och eventuell avstämningsenhet och antennförstärkare utgör ett antennsystem. I antennen omvandlas radiosignalen till elektromagnetisk energi (radiovågor) eller omvänt.Själva radioantennen kan mekaniskt vara utformad på många sätt, men alltid i storlek i förhållande till avsedd våglängd.
Under denna rubrik - Antennsystem - läggs artiklar upp som behandlar olika typer av antennsystem, deras egenskaper och användning.
7. Vågutbredning
Det är elektromagnetiska vågor som transporterar radiosignalen mellan olika geografiskt placerade antenner. Beroende av frekvens och andra fysikaliska förutsättningar uppträder radiovågen olika.
Under denna rubrik - Vågutbredning - läggs artiklar upp som behandlar olika typer av vågutbredning.
8. Mätteknik
Mätteknik är en viktig del av radiotekniken. För att kunna verifiera konstruktioner eller genomföra felsökning är det nödvändigt att förstå vad man mäter och hur man mäter.
Under denna rubrik - Mätteknik - läggs artiklar upp som behandlar mätteknik ur olika aspekter.
9. EMC och radiostörningar
- Ett förhållande där störningar i den elektromagnetiska omgivningen inte är starkare än vad utrustningen tål för att fungera tillfredsställande.
- Reglerat med EU-direktiv, lag, förordning och myndighetsföreskrifter.
- Ett begrepp lika gammalt som radiotekniken. Redan i radions barndom fanns problem med radiostörningar. Radiokommunikation och EMC har hängt ihop sedan dess. EMC är en förutsättning i vårt moderna samhälle då vi är alltmer beroende av avancerad elektroteknik.
10. Elsäkerhet
Arbete i radioutrustning innebär ofta att farligt höga spänningar kan utsätta människor för fara. Det är mycket viktigt att gällande säkerhetsföreskrifter följs och att bygge sker på ett för människor och egendom säkert sätt.
Under denna rubrik - Elsäkerhet - läggs artiklar upp som behandlar elsäkerhet ur olika aspekter.
Myter inom amatörradion
Om Bertils bakgrund kan nämnas att han har drygt 30 års erfarenhet från främst Ericsson-koncernen som konstruktör, projektledare och metodutvecklare för bl.a. radarsystem, telekommunikationssystem och utprovning av satelliter. Vidare har han anlitats för uppbyggnad av TV-studio bl.a. Bingolotto, med fokus på att undvika jordströmmar och störningar mellan förbrukarna ljud, bild och belysning.
