Radioteknik
Sektionen radioteknik innehåller artiklar skrivna av våra ämnesredaktörer, varje redaktör har sin egen sektion. Artiklarna är publicerade som pdf-filer men de ligger upplagda som bilagor i en vanlig artikel för att det skall vara möjligt att kommentera.
- Uppgifter
- Träffar: 3705
Man får inte sämre ståendevågförhållande, SVF, p.g.a. av att man använder koaxialkabel med höga förluster, t.ex. RG58 istället för RG8. Det är precis tvärtom! Om det är höga förluster i koaxialkabeln så kommer ståendevågmätaren att visa ett bättre värde nere vid stationen än om man mäter vid antennen.
- Uppgifter
- Träffar: 4166
En 50 ohms koaxialkabel, t ex RG213/RG58 är inte 50 ohm i sig själv! Kabeln är ju "bara ett stycke tub av metall inneslutande en något klenare innerledare". Tag en ohm-meter och mät mellan innerledare och skärm och instrumentet visar "oändligt". (Här spetsar vi till påståendet en aning). En 50 ohms kabel mäter alltså inte 50 ohm med en ohm-meter, men om en 50 ohms last (antenn eller dummy load) ansluts i ändan på en RG213 blir SVF 1:1.
- Uppgifter
- Träffar: 4377
Om man använder en antennanpassningsenhet mellan sändaren och koaxialkabeln till antennen så tar man INTE bort ståendevågen på koaxialkabeln när man stämmer av. Visserligen blir det nu anpassning mellan sändaren och antennanpassningsenheten men observera att det fortfarande är lika mycket ståendevåg kvar på kabeln mellan antennanpassningsenheten och antennen och att det nu tillkommer additionsförluster i kabeln.
- Uppgifter
- Träffar: 4733
Nej, en antenn kan ha nästan ha vilken elektriskt längd som helst bara vi klarar av att anpassa matningen. Men om vi gör antennen kort i förhållande till våglängden så sjunker verkningsgraden. En kort antenn ger en låg strålningsimpedans.
- Uppgifter
- Träffar: 4035
Bertil Lindqvist, SM6ENG, har funderat mycket över myterna inom amatörradiovärlden. Här har han sammanställt och kommenterat ett antal av de myter och missförstånd han tycker är vanligast förekommande. I några fall medverkar Bengt Lundgren, SM6APQ som författare.
Underkategorier
0. Inledning
Tanken bakom innehållet i gruppen Radioteknik är att samla artiklar som passar för utbildning, både grundläggande och vidareutbildning. Ämnesgrupperna är numrerade enligt den struktur som anges i CEPT-rekommendationen T/R 61-02 och som tillämpas av PTS. Strukturen används också i boken KonCEPT och i boken Bli Sändaramatör.
Av utrymmesskäl har vissa rubriktexter kortats ned.
1. Ellära
Ellära beskriver de fundamentala fysikaliska sambanden inom elektriciteten. Här framställs de matematiska förutsättningarna för spänning, ström, magnetism, frekvens, induktans, kapacitans.
Under denna rubrik - Ellära - läggs artiklar upp som behandlar ellära. Allmänna grunder och tillämpning.
2. Komponenter
Beståndsdelarna i en elektronikapparat kallas komponenter. Dessa kan grovt delas in i passiva komponenter som motstånd, kondensatorer, induktanser och dioder och aktiva komponenter som transistorer, integrerade kretsar och elektronrör.
Under denna rubrik - Komponenter - läggs artiklar upp som behandlar enskilda komponenter, deras grundegenskaper och användning.
3. Kretsar
För att åstadkomma olika elektroniska funktioner kopplas olika komponenter samman. En sådan koppling brukar kallas krets. Typiska kretsar i ett radiosystem är: filter, oscillator, detektor, modulatorer, blandare och förstärkare.
Under denna rubrik - Kretsar - läggs artiklar upp som behandlar enskilda kretsar, deras grundegenskaper och användning.
4. Mottagare
Mottagare består av ett lämpligt val av kretsar för att omvandla radiosignalen från antennen till tydbar information. Valet av kretsar är beroende av vilket frekvensområde och vilka modulationstyper som skall användas.
Under denna rubrik - Mottagare - läggs artiklar upp som behandlar olika typer av mottagare, deras grundegenskaper och användning.
5. Sändare
Sändare omvandlar den information vi vill överföra till en radiosignal. Sändaren är uppbyggd med kretsar avpassade efter önskade frekvenser och modulationsformer.
Under denna rubrik - Sändare - läggs artiklar upp som behandlar olika typer av sändare, deras grundegenskaper och användning.
6. Antennsystem
Radioantennen tillsammans med sin matarledning och eventuell avstämningsenhet och antennförstärkare utgör ett antennsystem. I antennen omvandlas radiosignalen till elektromagnetisk energi (radiovågor) eller omvänt.Själva radioantennen kan mekaniskt vara utformad på många sätt, men alltid i storlek i förhållande till avsedd våglängd.
Under denna rubrik - Antennsystem - läggs artiklar upp som behandlar olika typer av antennsystem, deras egenskaper och användning.
7. Vågutbredning
Det är elektromagnetiska vågor som transporterar radiosignalen mellan olika geografiskt placerade antenner. Beroende av frekvens och andra fysikaliska förutsättningar uppträder radiovågen olika.
Under denna rubrik - Vågutbredning - läggs artiklar upp som behandlar olika typer av vågutbredning.
8. Mätteknik
Mätteknik är en viktig del av radiotekniken. För att kunna verifiera konstruktioner eller genomföra felsökning är det nödvändigt att förstå vad man mäter och hur man mäter.
Under denna rubrik - Mätteknik - läggs artiklar upp som behandlar mätteknik ur olika aspekter.
9. EMC och radiostörningar
- Ett förhållande där störningar i den elektromagnetiska omgivningen inte är starkare än vad utrustningen tål för att fungera tillfredsställande.
- Reglerat med EU-direktiv, lag, förordning och myndighetsföreskrifter.
- Ett begrepp lika gammalt som radiotekniken. Redan i radions barndom fanns problem med radiostörningar. Radiokommunikation och EMC har hängt ihop sedan dess. EMC är en förutsättning i vårt moderna samhälle då vi är alltmer beroende av avancerad elektroteknik.
10. Elsäkerhet
Arbete i radioutrustning innebär ofta att farligt höga spänningar kan utsätta människor för fara. Det är mycket viktigt att gällande säkerhetsföreskrifter följs och att bygge sker på ett för människor och egendom säkert sätt.
Under denna rubrik - Elsäkerhet - läggs artiklar upp som behandlar elsäkerhet ur olika aspekter.
Myter inom amatörradion
Om Bertils bakgrund kan nämnas att han har drygt 30 års erfarenhet från främst Ericsson-koncernen som konstruktör, projektledare och metodutvecklare för bl.a. radarsystem, telekommunikationssystem och utprovning av satelliter. Vidare har han anlitats för uppbyggnad av TV-studio bl.a. Bingolotto, med fokus på att undvika jordströmmar och störningar mellan förbrukarna ljud, bild och belysning.
