Radioteknik
Sektionen radioteknik innehåller artiklar skrivna av våra ämnesredaktörer, varje redaktör har sin egen sektion. Artiklarna är publicerade som pdf-filer men de ligger upplagda som bilagor i en vanlig artikel för att det skall vara möjligt att kommentera.
- Uppgifter
- Träffar: 3813
Det här med antenner och transmissionsledningar är svåra ämnen som dessutom försvåras ytterligare genom att det på olika sätt sprids påståenden som är direkt felaktiga. Ibland utelämnas viktig information eller så tummas det på naturlagarna, kanske i bästa avsikt att försöka ”förenkla” och hjälpa läsaren att "förstå" sammanhangen.
- Uppgifter
- Träffar: 4313
Det finns olika budskap och uppfattningar om baluner och man kan uppleva dessa som motsägande. Troligtvis bottnar detta i missförstånd. Det handlar alltså inte om balun eller icke balun, utan om i vilka sammanhang det är lämpligt att använda en viss typ av balun och när det inte är lämpligt att använda en viss typ av balun.
- Uppgifter
- Träffar: 3733
På 80 och 160 m har nästan alla sina dipoler på en höjd som är mindre än ½ λ (λ = våglängd) över marken varför det inte är så meningsfullt att tala om riktningsverkan. Vid strålningsvinklar högre än 45 grader får man inte något ordentligt minimum i dipolens längdriktning – d.v.s. en lågt sittande dipolantenn har ingen riktningsverkan – den blir i stort sett rundstrålande.
- Uppgifter
- Träffar: 3433
– användning av matriser
Kretsmodeller för transmissionsledningar – När man konstruerar kretsar med både diskreta RCL-element och transmissionsledningar är det ofta praktiskt att använda fyrpolsparametrar och tillhörande kretsmodell för att beskriva kretsen. Detta ger ordning och beräkningsekonomi – kretsanalyser kräver ju ofta mycket ”siffertuggande” och ett systematiskt arbetssätt minskar risken för fel.
- Uppgifter
- Träffar: 3096
- anpassning och impedanstransformering med kaskadkopplade stubar
Algebraiska analyser av nät med transmissionsledningar är ofta besvärliga – mycket matematik växer snabbt fram ur några få ”enkla” komponenter – men dekan ofta avslöja intressanta egenskaper hos kretsen. Den här artikeln ger några exempel på hur man kan analysera kaskadkopplade stubar (”seriestubar”) för anpassnng av matarledningar och ger också några formler för praktisk konstruktion. Förhoppningsvis kan artikeln inspirera några läsare att pröva metoderna på sina egna konstruktionsidéer när de vill ta reda på ”hur det egentligen fungerar”.
Underkategorier
0. Inledning
Tanken bakom innehållet i gruppen Radioteknik är att samla artiklar som passar för utbildning, både grundläggande och vidareutbildning. Ämnesgrupperna är numrerade enligt den struktur som anges i CEPT-rekommendationen T/R 61-02 och som tillämpas av PTS. Strukturen används också i boken KonCEPT och i boken Bli Sändaramatör.
Av utrymmesskäl har vissa rubriktexter kortats ned.
1. Ellära
Ellära beskriver de fundamentala fysikaliska sambanden inom elektriciteten. Här framställs de matematiska förutsättningarna för spänning, ström, magnetism, frekvens, induktans, kapacitans.
Under denna rubrik - Ellära - läggs artiklar upp som behandlar ellära. Allmänna grunder och tillämpning.
2. Komponenter
Beståndsdelarna i en elektronikapparat kallas komponenter. Dessa kan grovt delas in i passiva komponenter som motstånd, kondensatorer, induktanser och dioder och aktiva komponenter som transistorer, integrerade kretsar och elektronrör.
Under denna rubrik - Komponenter - läggs artiklar upp som behandlar enskilda komponenter, deras grundegenskaper och användning.
3. Kretsar
För att åstadkomma olika elektroniska funktioner kopplas olika komponenter samman. En sådan koppling brukar kallas krets. Typiska kretsar i ett radiosystem är: filter, oscillator, detektor, modulatorer, blandare och förstärkare.
Under denna rubrik - Kretsar - läggs artiklar upp som behandlar enskilda kretsar, deras grundegenskaper och användning.
4. Mottagare
Mottagare består av ett lämpligt val av kretsar för att omvandla radiosignalen från antennen till tydbar information. Valet av kretsar är beroende av vilket frekvensområde och vilka modulationstyper som skall användas.
Under denna rubrik - Mottagare - läggs artiklar upp som behandlar olika typer av mottagare, deras grundegenskaper och användning.
5. Sändare
Sändare omvandlar den information vi vill överföra till en radiosignal. Sändaren är uppbyggd med kretsar avpassade efter önskade frekvenser och modulationsformer.
Under denna rubrik - Sändare - läggs artiklar upp som behandlar olika typer av sändare, deras grundegenskaper och användning.
6. Antennsystem
Radioantennen tillsammans med sin matarledning och eventuell avstämningsenhet och antennförstärkare utgör ett antennsystem. I antennen omvandlas radiosignalen till elektromagnetisk energi (radiovågor) eller omvänt.Själva radioantennen kan mekaniskt vara utformad på många sätt, men alltid i storlek i förhållande till avsedd våglängd.
Under denna rubrik - Antennsystem - läggs artiklar upp som behandlar olika typer av antennsystem, deras egenskaper och användning.
7. Vågutbredning
Det är elektromagnetiska vågor som transporterar radiosignalen mellan olika geografiskt placerade antenner. Beroende av frekvens och andra fysikaliska förutsättningar uppträder radiovågen olika.
Under denna rubrik - Vågutbredning - läggs artiklar upp som behandlar olika typer av vågutbredning.
8. Mätteknik
Mätteknik är en viktig del av radiotekniken. För att kunna verifiera konstruktioner eller genomföra felsökning är det nödvändigt att förstå vad man mäter och hur man mäter.
Under denna rubrik - Mätteknik - läggs artiklar upp som behandlar mätteknik ur olika aspekter.
9. EMC och radiostörningar
- Ett förhållande där störningar i den elektromagnetiska omgivningen inte är starkare än vad utrustningen tål för att fungera tillfredsställande.
- Reglerat med EU-direktiv, lag, förordning och myndighetsföreskrifter.
- Ett begrepp lika gammalt som radiotekniken. Redan i radions barndom fanns problem med radiostörningar. Radiokommunikation och EMC har hängt ihop sedan dess. EMC är en förutsättning i vårt moderna samhälle då vi är alltmer beroende av avancerad elektroteknik.
10. Elsäkerhet
Arbete i radioutrustning innebär ofta att farligt höga spänningar kan utsätta människor för fara. Det är mycket viktigt att gällande säkerhetsföreskrifter följs och att bygge sker på ett för människor och egendom säkert sätt.
Under denna rubrik - Elsäkerhet - läggs artiklar upp som behandlar elsäkerhet ur olika aspekter.
Myter inom amatörradion
Om Bertils bakgrund kan nämnas att han har drygt 30 års erfarenhet från främst Ericsson-koncernen som konstruktör, projektledare och metodutvecklare för bl.a. radarsystem, telekommunikationssystem och utprovning av satelliter. Vidare har han anlitats för uppbyggnad av TV-studio bl.a. Bingolotto, med fokus på att undvika jordströmmar och störningar mellan förbrukarna ljud, bild och belysning.
