Radioteknik
Sektionen radioteknik innehåller artiklar skrivna av våra ämnesredaktörer, varje redaktör har sin egen sektion. Artiklarna är publicerade som pdf-filer men de ligger upplagda som bilagor i en vanlig artikel för att det skall vara möjligt att kommentera.
- Uppgifter
- Träffar: 1064
En riktigt gammal god handbok från US Army som behandlar antenner och vågutbredning.
Här kan du se hur amerikanska armen lärde ut viktig kunskap 1953.
- Uppgifter
- Träffar: 6352
Regelverket för amatörradioutrustning
CE-märkt utrustning
För att få säljas till allmänheten i butiker och på nätet ska de allra flesta produkter vara CE-märkta. Ett antal olika EU-direktiv omfattar de flesta produkter som säljs, ett av dem är RED, Radioutrustningsdirektivet (2014/53/EU), som omfattar alla produkter som innehåller radiosändare och/eller mottagare. Det gäller t.ex. färdigbyggda amatörstationer som säljs över nätet från valfritt land eller via leverantörer i Sverige.
Vad är det som CE-märket täcker egentligen?
CE-märket är ingen kvalitetsgaranti, det bara visar att tillverkare eller importör anser att produkten motsvarar de krav och standarder som de anser är tillämpliga. En produkt som är CE-märkt kan fritt säljas inom hela EES-området. CE-märkning är en tillverkardeklaration, dvs det är inte ett myndighetsgodkännande bara för att det sitter märke på en produkt. Tillverkaren utlovar i en tillverkardeklaration att produkten uppfyller EU-reglerna ihop med en lista på de standarder som man uppfyller, sedan gör olika myndigheter det som kallas marknadskontroll för att undersöka om tillverkaren har gjort rätt. I RE-Direktivet finns, utöver tekniska krav, även krav på hur produkt och förpackning ska vara märkta och vilka dokument som ska finnas med. Att bryta emot bestämmelserna om CE-märkning kan bli mycket kostsamt. Apparater som byggs av, och byggsatser som ska byggas ihop av radioamatörer, är undantagna från kravet på CE-märkning och dokumentation.
- Uppgifter
- Träffar: 4113
Jag sökte på nätet på antennanalysator och fann Beric Dunns K6BEZ schema och Arduino sketch. Då fanns bara smd (ytmonterat) kretskort att tillgå. Det är lite för tufft att hantera de väldigt små komponenterna så jag startade ett projekt i Eagle och caddade ett eget moderkort helt hålmonterad. Analysatorn är uppbyggd kring Arduiono Nano 3.0 och en DDS 0-40 Mhz. Tillsammans fungera det bäst mellan 3.5-30 MHz. Genom att koppla den till PC via USB och dito programvaran Sweeper får man fina grafer på hur ens antenn mår. Kurvan är inte helt perfekt men ger en fin bild hur din SWR ligger till för din antenn. Här en graf som visar en antenn som tunar på 40 och 20 meters bandet
VK3YY och KN5UTE har gjort Sweepern som är programvaran till PC. Det går att svepa hela HF bandet eller ett band i taget. Detta är en utmärkt analysator för en billig peng och några timmar i shacket. Du kan läsa mer om den på http://northriver.se/analysator
Caddad av SA6VEE som också har PCBer för en billig penning. Inkluderat all programvara och drivrutiner och BOM-lista
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. /Isak
- Uppgifter
- Träffar: 7161
De flesta radiosändare för SSB har sin effektdefinition i Peak Envelope Power - PEP. Denna artikel avser att förklara definitionen och användningen av PEP-begreppet.
- Uppgifter
- Träffar: 4218
Ibland kan man ha stor glädje av en liten sak. I min junkbox hittade jag en HF-prob som visat sig mycket användbar trots dess ålder. Proben omvandlar inkommande HF-signal till motsvarande nivåer för direkt avläsning på en digital multimeter.
Normalt ställs DMM till område 20 V DC. Proben detekterar toppvärdet och det avlästa värdet är motsvarande rms (1 V rms=1 V DC).
Underkategorier
0. Inledning
Tanken bakom innehållet i gruppen Radioteknik är att samla artiklar som passar för utbildning, både grundläggande och vidareutbildning. Ämnesgrupperna är numrerade enligt den struktur som anges i CEPT-rekommendationen T/R 61-02 och som tillämpas av PTS. Strukturen används också i boken KonCEPT och i boken Bli Sändaramatör.
Av utrymmesskäl har vissa rubriktexter kortats ned.
1. Ellära
Ellära beskriver de fundamentala fysikaliska sambanden inom elektriciteten. Här framställs de matematiska förutsättningarna för spänning, ström, magnetism, frekvens, induktans, kapacitans.
Under denna rubrik - Ellära - läggs artiklar upp som behandlar ellära. Allmänna grunder och tillämpning.
2. Komponenter
Beståndsdelarna i en elektronikapparat kallas komponenter. Dessa kan grovt delas in i passiva komponenter som motstånd, kondensatorer, induktanser och dioder och aktiva komponenter som transistorer, integrerade kretsar och elektronrör.
Under denna rubrik - Komponenter - läggs artiklar upp som behandlar enskilda komponenter, deras grundegenskaper och användning.
3. Kretsar
För att åstadkomma olika elektroniska funktioner kopplas olika komponenter samman. En sådan koppling brukar kallas krets. Typiska kretsar i ett radiosystem är: filter, oscillator, detektor, modulatorer, blandare och förstärkare.
Under denna rubrik - Kretsar - läggs artiklar upp som behandlar enskilda kretsar, deras grundegenskaper och användning.
4. Mottagare
Mottagare består av ett lämpligt val av kretsar för att omvandla radiosignalen från antennen till tydbar information. Valet av kretsar är beroende av vilket frekvensområde och vilka modulationstyper som skall användas.
Under denna rubrik - Mottagare - läggs artiklar upp som behandlar olika typer av mottagare, deras grundegenskaper och användning.
5. Sändare
Sändare omvandlar den information vi vill överföra till en radiosignal. Sändaren är uppbyggd med kretsar avpassade efter önskade frekvenser och modulationsformer.
Under denna rubrik - Sändare - läggs artiklar upp som behandlar olika typer av sändare, deras grundegenskaper och användning.
6. Antennsystem
Radioantennen tillsammans med sin matarledning och eventuell avstämningsenhet och antennförstärkare utgör ett antennsystem. I antennen omvandlas radiosignalen till elektromagnetisk energi (radiovågor) eller omvänt.Själva radioantennen kan mekaniskt vara utformad på många sätt, men alltid i storlek i förhållande till avsedd våglängd.
Under denna rubrik - Antennsystem - läggs artiklar upp som behandlar olika typer av antennsystem, deras egenskaper och användning.
7. Vågutbredning
Det är elektromagnetiska vågor som transporterar radiosignalen mellan olika geografiskt placerade antenner. Beroende av frekvens och andra fysikaliska förutsättningar uppträder radiovågen olika.
Under denna rubrik - Vågutbredning - läggs artiklar upp som behandlar olika typer av vågutbredning.
8. Mätteknik
Mätteknik är en viktig del av radiotekniken. För att kunna verifiera konstruktioner eller genomföra felsökning är det nödvändigt att förstå vad man mäter och hur man mäter.
Under denna rubrik - Mätteknik - läggs artiklar upp som behandlar mätteknik ur olika aspekter.
9. EMC och radiostörningar
- Ett förhållande där störningar i den elektromagnetiska omgivningen inte är starkare än vad utrustningen tål för att fungera tillfredsställande.
- Reglerat med EU-direktiv, lag, förordning och myndighetsföreskrifter.
- Ett begrepp lika gammalt som radiotekniken. Redan i radions barndom fanns problem med radiostörningar. Radiokommunikation och EMC har hängt ihop sedan dess. EMC är en förutsättning i vårt moderna samhälle då vi är alltmer beroende av avancerad elektroteknik.
10. Elsäkerhet
Arbete i radioutrustning innebär ofta att farligt höga spänningar kan utsätta människor för fara. Det är mycket viktigt att gällande säkerhetsföreskrifter följs och att bygge sker på ett för människor och egendom säkert sätt.
Under denna rubrik - Elsäkerhet - läggs artiklar upp som behandlar elsäkerhet ur olika aspekter.
Myter inom amatörradion
Om Bertils bakgrund kan nämnas att han har drygt 30 års erfarenhet från främst Ericsson-koncernen som konstruktör, projektledare och metodutvecklare för bl.a. radarsystem, telekommunikationssystem och utprovning av satelliter. Vidare har han anlitats för uppbyggnad av TV-studio bl.a. Bingolotto, med fokus på att undvika jordströmmar och störningar mellan förbrukarna ljud, bild och belysning.
