WRC 2015

WRC – Världsradiokonferensen är nu till ända och nästan en månads hårda förhandlingar är avklarade. Alla inblandade har säkert inte blivit nöjda med utfallet i de olika frågorna men det finns ett talesätt inom ITU att alla åtminstone ska vara ”equally unhappy”, lika missnöjda, till slut. Man kanske inte gillar alla besluten men man kan i alla fall acceptera dem.

Den 27 november var konferensens sista dag och det sista plenarmötet hölls. Därefter återstår att alla nationer officiellt ska skriva under de framarbetade slutdokumenten, de så kallade ”Final Acts”.

Runt 3800 delegater var anmälda och dessa representerade 162 av ITU:s 193 medlemsstater. Av dessa var runt 500 representanter för 130 andra organisationer, t.ex. inom utbildning och industri.
Konferensens ordförande har varit Mr Festus Yusufu Narai Daudu från Nigeria och till sin hjälp har han haft sex vice ordföranden från olika länder.

Arbetet delas inledningsvis upp i grupper med ansvar för olika agendapunkter och i dessa grupper skapas sedan undergrupper som arbetar med olika frågeställningar och varje sådan grupp ska enas om ett gemensamt dokument med förslag till hur frågan ska lösas. Arbetsmaterialet till dessa grupper kommer från de studier som skett under de tre åren sedan förra konferensen 2012 och nu har representanter från alla länder möjlighet att delta i diskussionerna kring hur respektive fråga ska behandlas och om de förslag som framkommit under studierna är acceptabla.

I de olika arbetsgrupperna finns delegater från de länder som vill vara med och påverka diskussionerna i just det ämnet. Inte sällan är det hundra personer eller mer i grupperna med representanter från många olika länder i alla världsdelar. De olika gruppernas möten planeras in i ett schema för att i möjligaste mån undvika kollisioner mellan olika populära ämnen eftersom samma delegater ofta är med o flera olika grupper. Det gäller t.ex amatörradio där det ofta är samma delegater som är med i grupper med anknytning till flyg- eller båtradio.

WRC-15 behandlade över 40 olika frågor relaterade till hur frekvensspektrum ska användas globalt för att vara effektivt och samtidigt ge möjlighet till teknisk utveckling som ska gynna alla världsdelar. Ämnena spänner över alla typer av radioanvändning från fast och mobil användning och via satellit, radioanvändning för båt och flyg, nya system för säkerhet på väg och i luften, meteorologisk forskning och nya mobila telefoni- och bredbandstillämpningar. Och, även lite amatörradio.

Kort sammanfattning av vad som behandlades

Mobilt bredband

Behovet av radiospektrum för mobil användning och mobilt bredband, s.k. IMT, ökar ständigt i större delen av världen och på WRC-15 identifierades nya frekvensband i allt högre områden, nu runt 1,5 GHz och 3,5 GHz. Studier kommer också att påbörjas för att hitta fler frekvensband under 6 GHz för att användas till mobilt bredband. Även det tidigare TV-bandet 694-790 MHz kommer i ökad grad att användas för IMT inom region 1 som Sverige ligger i.

Amatörradio

Ett 15 kHz bredd band mellan 5351,5 – 5366,5 MHz pekades ut för amatörradio i alla tre regionerna med en högsta utstrålad effekt av 15 W e.i.r.p. Det är inte så jättemycket men med tanke på att det under diskussionerna vid flera tillfällen var nere på 0,1 W eller inget alls, så är det i alla fall bättre.
Hur, och om, detta nya band kommer att tillämpas i Sverige är ännu osäkert men det kommer i alla händelser inte att ske före 2018.

Nödkommunikation

Ett frekvensband mellan 694-894 MHz utpekades för mobil kommunikation av liknande typ som det svenska Rakel, dvs kommunikation i samband med olyckor och kriser, s.k. Public Protection and Disaster Relief, PPDR.

Satelliter för forskning och nödsignalering

Flera olika satellittjänster, bl.a i bandet 7-8 GHz, 9-10 GHz och behandlades och nya tilldelningar togs fram. Skyddet för satellittjänster på 406 MHz stärktes för att minska risken för störningar. I det bandet finns ett stort antal nödsändare för maritimt och flygbruk och även så kallade PLB, nödsändare för personligt bruk som kan användas vid vistelse i fjällen eller i skogen.

Obemannade flygplan

Kärt barn har många namn, bl.a UAV, UAS, RPAS och Drönare, som oavsett vad de kallas ställer till en hel del bekymmer i olika sammanhang. Dels när det gäller att kunna samexistera med annat flyg och dels när det gäller radiokommunikation, både för kontroll av flygningen och för kommunikation med nyttolasten ombord, t.ex en videolänk. Sådana obemannade farkoster har ju blivit extremt populära och finns idag i alla storlekar, former och prislägen. För under en hundralapp kan man idag köpa en liten s.k. Quadrocopter som man lätt håller mellan ett par fingrar i ena handen. Men sedan sträcker sig skalan upp till stora militära farkoster med kanske tiotalet meter mellan vingarna och med helt annan prislapp. Gemensamt för alla är att de kräver radiokommunikation för sin styrning och för sin så kallade ”payload”, den last den har med sig som ofta också behöver kommunicera med något på marken. Och behovet av frekvenser för detta diskuterades på konferensen. Ett annat närliggande och intressant område, som hade en egen agendapunkt, är att ersätta dagens ofantliga mängder kablar som finns i ett större flygplan med trådlös teknik, s.k. WAIC, för att spara vikt och kostnader.

Global Flight Tracking

En annan fråga som kom in under den senare delen av studietiden orsakades av att några flygplan försvunnit, till synes spårlöst, bl.a det Malaysiska flygplanet MH370, som ännu saknas. Idag har traditionell högeffektradar, så kallad primärradar, nästan försvunnit när det gäller civil användning. Istället används idag sekundärradar, och bl.a ett system som kallas ADS-B för att hålla trafikledningen ska kunna se var flygplanen befinner sig men det bygger på att det finns mottagarstationer på marken som tar emot sändningarna från flygplanen. Över stora hav och obebodda områden saknas sådana mottagarstationer och därför behövs nya system om flygplanen ska kunna övervakas hela tiden. Eftersom det tar kanske runt tio år att utveckla och få ut ett nytt system i drift så beslöts att som en snabblösning låta satelliter ta emot ADS-B-sändningarna och förmedla dem till mottagarstationer på marken medan nya system utvecklas.

Förbättrad säkerhet till sjöss

Även kommunikation till sjöss avhandlades, dels i frekvensbandet 450/460 MHz och dels i det vanliga maritima bandet kring 160 MHz. Sedan länge finns ett system som kallas AIS, utvecklat i Sverige och med en radioamatör i ledande roll, som till sin karaktär liknar ADS-B för flygplan. En radio ombord skickar ut båtens position, fart, kurs och identitet och med hjälp av en AIS-mottagare kan båtar i närheten visa andra båtar i närområdet på en display. Ett nytt, liknande system med mer funktionalitet, som kallas VDES är nu under utveckling och frekvenser har nu tilldelats detta system.

UTC och skottsekunden

Skottsekundens vara eller icke-vara har ifrågasatts under många år men inte heller den här gången kunde alla enas om en lösning. Skottsekunden sätts ju in då och då för att synkronisera klockan med jordens rotation kring solen för att bibehålla tolvslaget i Greenwich-observatoriet utanför London. Det fungerar på ett liknande sätt som med skottdagen. Utan skottsekund skulle solens ”12-slag” med tiden gradvis flyttas iväg ifrån den geografiska referensen och det anser, främst Engelsmännen, att det inte är acceptabelt. Visserligen skulle det ta många hundra år innan det skulle märkas men det är mer principen som det handlar om. Möjligen skulle kanske de med fina solur också klaga med tiden när deras solur inte längre visar rätt tid.

Men skottsekunden ställer också till det för alla system som använder exakt tid för olika beräkningar, t.ex saker som använder GPS-klockan som referens. Alla programmen vet att det är 60 sekunder på en minut och de blir förvirrade och kan bete sig felaktigt när det plötsligt är 61 sekunder på en minut. Frågan om nya tidsreferenser och UTC, skottsekunden o.s.v. kommer nu att åter studeras och en rapport förväntas till WRC 2023 och tills dess används UTC som vanligt. Tro inte att sånt här är enkelt även om det bara gäller en sekund.

Radar för säkerhet på vägarna

För att öka säkerheten på vägarna har moderna bilar i de lite dyrare prisklasserna numera radar som varnar om hinder dyker upp omkring bilen. Den kan kopplas till farthållaren så att du håller jämn fart så länge inget finns framför bilen, då bromsas den automatiskt. Dagens system, den första generationen fordonsradar, ligger i 24 GHz-bandet men det var en tillfällig placering medan andra möjliga nya band undersöktes.

Den nya generationen fordonsradar ligger i 77 GHz-bandet där det för övrigt också finns ett amatörradioband. Det kommer säkert att leda till att tillgången till billiga moduler för 77 GHz ökas vilket kanske kan gynna experimenten på amatörbandet.

Kommande agendapunkter

De olika agendapunkterna för nästa WRC ska också beslutas innan konferensen avslutas för den här gången. Det är många olika saker som slåss om utrymmet och vilka punkter som ska studeras under tiden fram till konferensen diskuteras flitigt och länge och till slut finns en lista med nya agendapunkter till nästa WRC.

En av punkterna för nästa WRC, som planeras till 2019, gäller frågan om tilldelning av bandet 50-54 MHz för amatörradio. Bandet används redan idag för amatörradio i flera länder, bl.a Sverige men här är idag bara 50 – 52 MHz tilldelat. Vi får väl se vart diskussionerna leder.

Skottsekunden kommer att fortsätta diskuteras liksom frågan om en satellitlänk för VDES, det nya maritima kommunikationssystemet.

Ännu mer bandbredd för mobila telefonitjänster kommer att studeras liksom många andra saker.

Nu börjar det!

Nu börjar arbetet med att studera alla nya, och gamla, agendapunkter för att få fram bra förslag som kan gynna svensk industri och svenska intressen och som kan vinna gehör på nästa konferens.

Arbetet med att utvärdera besluten på WRC i de olika länderna påbörjas också och för svensk del handlar det om att utvärdera hur de olika besluten kan påverka användningen av frekvensspektrum i Sverige och vad som eventuellt kan behöva ändras innan det tillämpas nationellt.

När det gäller amatörradiobeslutet i 5 MHz så måste vi utvärdera om användning av det nya utpekade frekvensbandet kan riskera att störa redan befintlig trafik i bandet. I så fall kan det kanske inte användas alls, eller bara delvis. Så det finns flera alternativ: Att ersätta dagens fyra frekvensband om 3 kHz med det nya bandet och samtidigt begränsa den högsta utstrålade effekten till 15 W. I så fall kan bara radioamatörer använda det nya bandet. Ett annat alternativ är att fortsätta med dagens fyra 3 kHz breda kanaler och 100 W, där vem som helst kan söka tillstånd för att experimentera. Det är möjligt så länge det inte orsakar störningar på annan radiotrafik. Ett ytterligare alternativ skulle kunna vara om det eventuellt är möjligt att ändra de fyra kanalerna för att på något sätt försöka få någon del gemensam med det nya frekvensbandet för att underlätta kommunikation med andra länder. När detta är utvärderat så måste gällande föreskrifter ändras för att möjliggöra användning på de nya frekvenserna. Så det kommer att ta flera år innan beslutet på WRC 15 kan påverka något i Sverige. Och, det är alltså inte ens säkert att det kommer att påverka något alls.

Så det är mycket som ska klaras av på de tre åren fram tills förslagen till nästa WRC måste vara färdigförhandlade och alla studier avklarade så att de Europeiska förslagen kan sammanställas och skickas vidare till ITU inför nästa WRC som hålls preliminärt 2019.

Christer Jonson, Post- och telestyrelsen, PTS

@

Joomla templates by a4joomla

Vi använder cookies för att förbättra våra webbsidor och din upplevelse när du använder dem. Cookies som används för den nödvändigt funktionaliteten för dessa webbsidor har redan blivit satta.
Läs mer om cookies och vad vi använder dom till i vårt policydokument (länk till dokumentet).

  Det är ok med cookies från den här webbplatsen.
EU Cookie Directive Module Information