PLT, ADSL och liknande dataöverföringar
- av Sigge Skarsfjäll, HF Manager SSA -

Det är många som undrar vad som händer, och vad SSA gör för att stoppa dessa hot mot våra möjligheter att använda i första hand kortvågsbanden. Det finns uppgifter om experiment på olika håll, provinstallationer gjorda av kraftbolag och andra som ser en marknad i att kunna utnyttja befintliga kraftnät och telenät för att överföra data med höga hastigheter. Efterfrågan på bredband är stor, och det är därför lockande att hitta snabba lösningar som inte kräver stora investeringar. Men allting har ju en baksida, kraftnätets obalanserade kablar är inte avsedda för höga frekvenser, och strålar därför kraftigt.

Inom SSA har vi hittills valt att följa utvecklingen, och ta del av de undersökningar som gjorts på olika håll. Det sker studier i flera länder, och olika internationella organisationer är medvetna om att det finns motstånd och oro hos de som nu använder kortvåg.

Inom CEPT (de Europeiska telemyndigheternas organisation) finns det en grupp som studerar hur radiotjänster påverkas av dataöverföring på kraftnät och andra kabelnät. Under 1999 presenterade engelska teleadministrationen arbetspapper vid ett CEPT-möte, som redovisade försök i Manchester, med indikeringar på att det kunde bli allvarliga störningar för radioanvändare. CEPT bildade då en särskild grupp för att studera problemet, och började med att inhämta information från olika länder. Arbetet utökades till att inte bara behandla PLT (Power Line Telecommunication) utan även system som xDSL och kabel-TV.

Uppgifterna inom CEPT sker i samarbete med bland andra ITU och ETSI (som utarbetar standard) och syftet är bland annat att:

  • identifiera vilka frekvensområden olika system arbetar inom
  • inventera användningen av kortvåg och de tjänster som kan bli störda
  • ange vilka skyddskrav olika  tjänster har
  • undersöka metoder för att mäta utstrålning från kabelnät
  • föreslå en gemensam europeisk lösning på problemet

Vid försök i Tyskland mättes fältstyrkan 5 meter utanför byggnadens transformatorrum, och värdena jämfördes med den föreslagna tyska normen NB30 (enligt denna måste strålningen på 3 meters avstånd understiga cirka 35 dB(µV/m) i området kring 3500 kHz). Den signal som matades in i kraftnätet var +17 dBm i området 2-3 MHz och visade att strålningen översteg normen med cirka 10 dB inom detta frekvensområde. Vid ett annat försök gjordes mätningarna 3 meter utanför ett hus där PLT-matningen hade nivån +10 dBm i området 1.5 till 3.5 MHz. Slutsatserna vid båda försöker var att om matningen för PLT översteg 10 dBm så överskrids normen NB30, men om matningen är lägre än +10 dBm så är strålningen i nivå med det som NB30 anger (andra utrustningar gör att den allmänna brusnivån ligger på ungefär det värde som är gräns enligt NB30). 

 

I Norge har två pilotprojekt med PLT genomförts och dessa visade att fältstyrkan på 3 meters avstånd varierade mellan 45 och 65 dBµV/m (kan jämföras med den föreslagna tyska normen på 30 till 40 dBµV/m beroende på frekvens). Lyssning med kortvågsmottagare visade ett besvärande brus från kraftledningen och störningarna kunde ibland höras upp till 350 meter från ledningen.

Mätningar på ADSL har varit svårare att genomföra, ett försök i Tyskland visade att signalerna från ADSL maskerades av det allmänna bruset, de datorer som fanns i huset gav en brusnivå som gjorde att ADSL-signalerna drunknade i detta brus. Det finns inte heller några rapporter som indikerar att dessa system har orsakat några praktiska problem.

CEPT har tagit fram en metod för att mäta det utstrålade fältet från kabelinstallationer och har gjort beräkningar av hur effekterna adderas vid ett stort antal installationer i ett område. Det har också studerats hur fjärrfältet bildas från kraftledningar och man har tagit fram en omräkningsfaktor som anger förhållandet mellan inmatad effekt till kabeln och den resulterande fältstyrkan på ett visst avstånd från kabeln. Allt detta kommer att tas med i den rapport som håller på att färdigställas, ett första utkast till rapport kommer att presenteras inom CEPT redan nu i maj och dessutom är det ett mål att det ska finnas ett förslag till ERC-rekommendation till i oktober.

Även IARU deltar i arbetet inom CEPT och bidrar bland annat med material om hur våra möjligheter påverkas av andra system. Även om det inte har synts så mycket i tidningarna så pågår det alltså ett ganska omfattande arbete internationellt för att finna en lösning som kan accepteras både av industrin, operatörerna av kabelnät, och av de som drabbas av den ökande nersmutsningen i spektrum.

 

Not. Artikeln tidigare publicerad i QTC nr 5 2001 

Copyright © Sigge Skarsfjäll, SM5KUX 


                                                                   

Joomla templates by a4joomla

Vi använder cookies för att förbättra våra webbsidor och din upplevelse när du använder dem. Cookies som används för den nödvändigt funktionaliteten för dessa webbsidor har redan blivit satta.
Läs mer om cookies och vad vi använder dom till i vårt policydokument (länk till dokumentet).

  Det är ok med cookies från den här webbplatsen.
EU Cookie Directive Module Information