6. Antennsystem

Radioantennen tillsammans med sin matarledning och eventuell avstämningsenhet och antennförstärkare utgör ett antennsystem. I antennen omvandlas radiosignalen till elektromagnetisk energi (radiovågor) eller omvänt.Själva radioantennen kan mekaniskt vara utformad på många sätt, men alltid i storlek i förhållande till avsedd våglängd.

Under denna rubrik - Antennsystem - läggs artiklar upp som behandlar olika typer av antennsystem, deras egenskaper och användning.

– användning av matriser

Kretsmodeller för transmissionsledningar – När man konstruerar kretsar med både diskreta RCL-element och transmissionsledningar är det ofta praktiskt att använda fyrpolsparametrar och tillhörande kretsmodell för att beskriva kretsen. Detta ger ordning och beräkningsekonomi – kretsanalyser kräver ju ofta mycket ”siffertuggande” och ett systematiskt arbetssätt minskar risken för fel.

Läs mer: Kretsmodeller för transmissionsledningar med förluster del 2

- anpassning och impedanstransformering med kaskadkopplade stubar

Algebraiska analyser av nät med transmissionsledningar är ofta besvärliga – mycket matematik växer snabbt fram ur några få ”enkla” komponenter – men dekan ofta avslöja intressanta egenskaper hos kretsen. Den här artikeln ger några exempel på hur man kan analysera kaskadkopplade stubar (”seriestubar”) för anpassnng av matarledningar och ger också några formler för praktisk konstruktion. Förhoppningsvis kan artikeln inspirera några läsare att pröva metoderna på sina egna konstruktionsidéer när de vill ta reda på ”hur det egentligen fungerar”.

Läs mer: Kretsmodeller för transmissionsledningar del 3

– analys av vågfällor av koaxialkabel 

Ibland behöver man analysera kretsar som innehåller stumpar av transmissionsledning, t.ex. vågfällor av koaxialkabel (”koaxtraps”), hybrider och baluner, men man är tveksam om hur man ska gå tillväga. Vilken kretsmodell är tillämplig, vilka begränsningar gäller? Den här artikeln ger några tips om hur man kan använda fyrpols- eller tvåportmodeller för analys av kretsar där stumpar av transmissionsledning ingår. Ett exempel ges på hur man kan analysera funktionen hos en vågfälla av koaxialkabel.

Läs mer: Kretsmodeller för transmissionsledningar med förluster del1

– funderingar kring balansbegreppet

Balanserad matning av kortvågsantenner är ett samtalsämne som ofta dyker upp när amatörer träffas. Många oroar sig för vad eventuell obalans kan ställa till med och baluntillverkare gör goda affärer. Men åsikterna om vad balansproblemet egentligen innebär, vad som ska ”balanseras” och hur man ska göra varierar. Det kan vara klargörande att titta litet närmare på begreppet ”balanserad matning”.  Det finns en del myter och missförstånd i omlopp och sannolikt är att en del kontroverser i ämnet ”balans” är onödiga!

Läs mer: Balanserad matning och feederstrålning

De flesta har säkert provat en flerbandsantenn med vågfällor – ”traps” – någon gång. Tekniken är känd sedan många år och den mest utbredda kommersiella tillämpningen är förmodligen i förkortade Yagi-antenner – ”tribanders”. Det finns också många byggrecept till trådantenner med traps i antennböckerna - den klassiska varianten är den välkända W3DZZ-antennen.

Läs mer: Tvåbandsantenner med vågfällor

Dipoler som delvis är tillverkade av koaxialkabel omges ibland av en viss mystik. På Internet kan man hitta påståenden som ”Coaxial dipoles – the best kept antenna design secret” och lovord i stil med ”när jag bytte till en koaxialdipol fick jag mellan 6 och 10 dB bättre signalrapporter från alla kontinenter”. Inte att undra på att man blir nyfiken!

Läs mer: Koaxdipoler

Halvvågsdipolen kan med fog kallas en ”urantenn” – dess egenskaper är väl förstådda och i olika skepnader ingår den som byggelement i mer komplicerade konstruktioner. Trots att den ofta baktalas som att vara ”för enkel att vara särskilt bra” är dipolen faktisk en fantastisk antenn som ger mycket utdelning för insatsen – man behöver inte höga torn och dyra riktantenner för att ha roligt med amatörradio.

Läs mer: Horisontella dipoler över reell jord

Manuskript från ett föredrag som avhölls på RS-03.

" Efter ca 20 år som radioamatör och tekniker med elektronisk kommunikation som specialitet, har jag samlat på mig en del erfarenheter som jag här tänkte dela med mig. Sättet som jag gör det på hoppas jag är en bra balans mellan teori och praktik, även om man på en timme inte hinner visa några laborationer eller demonstrera i praktiken. På denna timme hinner jag naturligtvis inte gå in i detaljer utan bara skrapa lite på ytan och förhoppningsvis täcka några av de viktigaste delarna.

En antenn kan väldigt enkelt beskrivas som en omvandlare. Den omvandlar helt enkelt energi från en form till en annan. Alltså radiofrekvent elektrisk energi omvandlas till elektromagnetiska vågor eller kanske mer korrekt elektromagnetiska fält.

Läs mer: Vad är viktigt i en antenninstallation?

Joomla templates by a4joomla

Vi använder cookies för att förbättra våra webbsidor och din upplevelse när du använder dem. Cookies som används för den nödvändigt funktionaliteten för dessa webbsidor har redan blivit satta. To find out more about the cookies we use and how to delete them, see our privacy policy.

  I accept cookies from this site.
EU Cookie Directive Module Information