Det finns många olika typer av signaler som kan upplevas som störningar, i denna sammanställning finner du förklaringar på de vanligaste typerna.

Smalbandiga störsignaler

Smalbandiga störningar uppträder på en eller flera punktfrekvenser i ett band, men inte alls eller knappt märkbart där emellan. Med en SSB-transceiver kan en smalbandig störning höras som en ton, möjligen rå men tillräckligt smal för att kunna reduceras med ett notch-filter (sugkrets el. dyl.)

Bredbandiga störsignaler utan toppar

Om störningar finns över ett band, på samma störnivå utan toppar, så klassas de som en bredbandig källa.

Bredbandiga störsignaler med breda toppar

Vissa störningskällor, t.ex. sådana som s.k. switchande kraftaggregat och annan digital elektronik, producerar bredbandig störning med breda toppar med regelbundet mellanrum. Mellanrummet mellan topparna visar grundfrekvensen. Topparna torde inte vara väldefinierade, så för att få fram grundfrekvensen är det bäst att notera frekvensen på 11 regelbundet åtskilda toppar och dividera skillnaden mellan den högsta och lägsta med 10.

Bredbandiga störsignaler med smala toppar

Vissa störningar är bredbandiga, men innehåller också smalbandiga signaler enligt ovan. Detta är typiskt för digitala elektronikkretsar.

Frekvensstabilitet

Frekvensen på en smalbandig störning kan variera på grund av temperaturändringar i störningskällan. Tiden för dessa ändringar kan ge en idé om källan. Om den är kristallstyrd är frekvensändringen liten, men om en keramisk resonator används kan den driva upp till några kHz på VHF och några hundra Hz på HF.

Modulation

Om det är möjligt, så är det värt att lyssna på störningen med de olika moderna FM, SSB och AM. Du kan då finna någon av följande signalkaraktärer.

Ingen modulation

Störningen kan vara en överton från en kristalloscillator.

50 eller 100 Hz brum

Om brumsignalen kopplas till ett oscilloskop, som triggas med "line" (nätfrekvensen), så står signalbilden av störningen helt stilla.

Vitt brus

Ett stadigt sus liknande bakgrundsljudet, men på en påtagligt högre nivå.

Annan modulation

Några störningskällor är modulerade med ett karakteristiskt ljud (se nedan)

 

Exempel på några störningskällor

Övertoner från linjeoscillatorn i en TV-apparat

Tidbasfrekvensen i ett 625-linjers TV-system är 15.625 kHz. Övertoner av denna frekvens kan höras som smalbandiga signaler, t.ex. 3500 kHz, 3515.625 kHz, 3531.25 kHz etc. Eftersom linjefrekvensen är 1 MHz dividerat med 64, så finns övertoner på multipler av 125 kHz. Om TV-apparaten tar emot ett program "off-air", så kommer en överton att ha ett ljud som varierar med bildinnehållet, när det avlyssnas med en SSB- eller CW-transceiver.

För att konstatera att en viss TV-apparat är störningskällan, prova med att lyssna på en annan TV och välj olika kanaler tills du finner en där ändringar i bilden passar ihop med det ljud som hörs i radion.

Kraftaggregat i "switch-mode"
Ett "switch-mode" kraftaggregat alstrar en fyrkantvåg med en frekvens av 10-500 kHz eller mer (switch-frekvensen). Ett sådant kraftaggregat kan alstra bredbandiga radiostörningar med breda toppar och 100 Hz modulation. Topparna uppträder på multipler av switch-frekvensen. På de högre HF-banden och på VHF kan topparna överlappa varandra och sammanfalla.

För att konstatera att en viss TV-apparat är störningskällan, prova med att lyssna på en annan TV och välj olika kanaler tills du finner en där ändringar i bilden passar ihop med det ljud som hörs i radion.

Kraftaggregat i TV-mottagare
När man lyssnar med en AM- eller SSB-mottagare så varierar vanligen ljudet av störningen från ett switch-mode kraftaggregat för TV i takt med bildinnehållet. Störningen är bredbandig och kan toppa på vissa frekvenser som t.ex. 14-18 MHz. Ett switch-mode kraftaggregat är i  funktion även med TV-apparaten i viloläge, men dess störningskaraktäristik kan då ändras så att störningen endast är märkbar.

Störningsutstrålningen i viloläge är normalt kontinuerlig, men i vissa apparater sedan 1999 är den modulerad med ungefär 8-10 Hz. Detta alstrar ett "chuff-chuff" ljud som ett snabbt ånglok.

Kraftaggregat i video-recorders
Kraftaggregat i video-recorders är i funktion kontinuerligt och kan vara i linjärt eller i switch-mode utförande. Vissa video-recorders, som inte är avsedda för UK-marknaden och har importerats privat från mellanöstern, har otillräcklig filtrering mot störningar. Dessa apparater är troligen multi-standard modeller med PAL och MESECAM och kan vara mycket brusiga på 1.8 och 3.5 MHz-banden.

Set-top boxar för TV
Det finns många olika typer av set-top boxar för satellit-TV, kabel-TV, digital terrestiell TV eller "video on demand" via ADSL (Asymmetric Digital Subscriber Line). Dessa utrustningar har normalt switch-mode kraftaggregat som är i gång kontiuerligt.

Belysning
Om radiostörningen huvudsakligen uppstår då ljuset är tänt i ett rum intill, så kan källan vara belysningsaggregat eller armaturer.

Elektroniska transformatorer
För spotlight-belysningar, där 12 volts halogen-lampor ingår, kan transformatorerna antingen vara av konventionell typ eller en "elektronisk transformator", vilken är ett switch-mode kraftaggregat med växelströmsutgång.

Kompakta fluorecerande lampor (lågenergilampor)
De flesta lågenergilampor är elektroniska och innehåller ett litet switch-mode kraftaggregat. Det finns även större icke elektroniska typer såsom dem i Philips SL-serie. Dessa alstrar mindre radiostörningar, men har en stor drossel med järnkärna.

Kraftaggregat för datorer
I en bordsdator är normalt switch-mode kraftaggregatet inneslutet i en skärmad låda med ett nätfilter och bör därför alstra mycket mindre störningar än bildskärmen där switch-mode aggregatet kan vara oskärmat.

Laptop-datorer har ett externt kraftaggregat/batteriladdare, vilket normalt är ett oskärmat switch-mode aggregat.

Faxmaskiner
Kraftaggregatet är igång dygnet runt och är nästan alltid av switch-mode typ.

Elektriska motorer
Radiostörningar från en växelströms- eller likströmsmotor med borstar och kollektor är bredbandiga utan toppar. Störningsfrekvensen varierar med motorhastigheten. Hastighetsvariationerna och användningsmönstret kan ge en idé om störningskällan. T.ex. det kan vara en tvättmaskin eller torktumlare, en symaskin, elektrisk gräsklippare, matmixer, elektrisk borrmaskin, hårtork eller till och med ett modelltåg. Det är inte troligt att det är ett kylskåp eftersom det i sådana normalt används induktionsmotorer, som inte alstrar radiostörningar.

Termostater
I felaktiga termostater kan det bildas elektriska gnistor under 1-30 sekunder eller mer. Då alstras bredbandiga radiostörningar utan toppar och med 100 Hz modulation. Detta kan höras på ett antal HF- och/eller VHF-band. Den vanligaste störningskällan är en felaktig termostat i ett gaseldat värmeaggregat. Det är troligt att dessa störningar är värre under vintern. Gnistbildningen uppträder i intervall om 5-20 minuter även om det i vissa fall kan bli så ofta som två eller tre gånger per minut.

Konventionella fluorescerande lampor eller rör
Radiostörningar från fluorescerande belysningar är bredbandigt utan toppar och är modulerade med ett 100 Hz brum, huvudsakligen i LF-, MF- och de lägre HF-banden. I fluorescerande belysningar har det sedan 1978 varit krav på avstörningsdon, även om de flesta uppfyllde en relevant standard långt innan dess. Om ett rör är utbränt och fladdrar med 50 Hz kan det öka störningsnivån.

Dimmer-brytare
Radiostörningar från dimmer-brytare liknar dem från fluorescerande belysningar och är starkare när lampan är "dimmad" än vid full styrka. I dimmer-brytare har det sedan 1978 varit krav på avstörningsdon även om de flesta uppfyllde en relevant standard långt innan dess. De orsakar sällan problem vid amatörmottagning, utan att vara konstruerade för europeiska marknaden.

Datorer
Oscillatorerna i en dator och dithörande kringutrustning, såsom tangentbord och mus, kan alstra smalbandiga radiostörningar. Några av oscillatorerna är kristallstyrda och har generellt ingen frekvensdrift eller modulation medan andra använder keramiska resonatorer vilkas frekvens driver och kan ha någon frekvensmodulation. Modulationen kan höras i en SSB- eller CW-mottagare som ett drillande ljud. Det kan låta som när någon spelar på ett tangentbord eller spelar ett spel.

Nästan alla PC har en kristalloscillator på eller nära 14.318 MHz även om denna signal inte är särskilt stark. Inte desto mindre, om den uppträder samtidigt som andra signaler, så är det troligt att även de andra signalerna kommer från datorn.

Larmsystem
Larmsystem innehåller normalt en mikroprocessor och därmed en oscillator. Från denna kan högfrekventa signaler läcka ut på ledningarna till sensorerna i systemet. Ledningarna strålar då ut radiostörningar, kanske på HF- och VHF-banden. Eftersom det i larmsystem normalt används en keramisk resonator, driver oscillatorfrekvensen något och är även något frekvensmodulerad. Detta kan höras i en SSB-mottagare.

Modulationen kan komma att ändras, om larmet startar eller om användaren trycker på tangenterna på kontrollpanelen.

Några digitala elektronikutrustningar
Digitala elektronikkretsar kan stråla ut smalbandiga signaler på vissa frekvenser, sådana som övertoner av klockfrekvensen, och kan även alstra bredbandiga signaler. Sådana störningskällor inkludera NICAM-decoders och annan digital elektronik i TV-apparater, video-recorders och mottagare/decoders för satellit-TV. Många av dessa apparater är anslutna till långa kablar, vilka kan stråla ut radiostörningar på HF liksom på VHF.

Kabel-TV
Många moderna system för kabel-TV använder bildbärvågor från 128 MHz och uppåt på multipler av 8 MHz, även om några frekvenser såsom 144.000 MHz normalt inte används. Distributionsskåpen i gatorna innehåller normalt ett switch-mode kraftaggregat, vilket kan alstra märkbar strålning på HF-banden. Detta beroende på att s.k. common-mode signaler leds utmed koaxialkablarna.

Utrustningar för telefoni
Faxmaskiner innehåller en mikroprocessor som går kontinuerligt. Om en dator är ansluten till ett modem, kan detta tillåta att radiostörningar från datorn sänds ut över telefonlinjen. Om modemet kan ta emot fax- och röstmeddelanden kan ägaren låta datorn vara igång hela tiden.

Om en telefonabonnent har en ISDN-linje (Integrated Services Digital Network), så bär linjen 90 volt likspänning, vilken matar ett switch-mode kraftaggregat i kundens lokaliteter. Några typer av ISDN-utrustningar hos kunden kan alstra radiostörningar när ett samtal utvecklas.

I affärsverksamheter och även i hem kan finnas en intern telefonväxel med en mikroprocessor.

Om radiostörningar är starkast under telefonlinjer eller nära telefonstolpar, så kan störningskällan vara en av de ovan nämnda utrustningarna. I många fall kan de dock vara helt orelaterade till telesystemet. Om någon apparat matar ut radiostörningar på elnätet i huset, kan den vara kopplat till teleledningarna via nättransformatorn. Det kan gälla för vilken nätmatad teleutrustning som helst, t.ex. en telefonsvarare eller trådlös telefon.

Tändningssystem i bilar
Vid färd på en vältrafikerad väg med bil kan det bli ett problem med mottagning av svaga signaler. Många transceivers innehåller en "noise-blanker" som är effektiv mot korta pulser från fordonets tändningssystem. Radioavstörning av den egna bilen är en grundläggande åtgärd.

Lås i bilar
I vissa bilar tillverkade sedan mitten av 1994 används radiostyrda lås, som arbetar på 433.92 MHz. Radiolåsmottagare i vissa bilar innehåller en lokal oscillator som går kontinuerligt i området 433.275-433.475 MHz. I andra typer används en enkel superregenerativ mottagare och vissa av dessa larm som under 1994 och 1995 såldes för montering i efterhand kan sända ut bredbandigt brus över 430-440 MHz bandet.

Radiostyrda strömbrytare
Det finns en typ av elmätare som kan fjärrstyras för omställning mellan olika eltariffer. Med en SSB-mottagare är det möjligt att höra låghastighetsdata som låter som kontinuerlig, mycket långsam paketradio.

Beröringsstyrda lampor
Detta är bordslampor med en beröringsstyrd strömbrytare, med vilken man kan tända och släcka en lampa och välja mellan flera ljusstyrkor. Dessa lampor innehåller en sågtandsoscillator som går kontinuerligt och alstrar en strålning som liknar den från ett switch-mode kraftaggregat, men med en grundfrekvens av ungefär 190 kHz. Några modeller före 1996 såldes utan avstörningsdon.

Vattenavkalkare
Elektroniska apparater används för att minska kalkavsättningar i vattenledningar. I några används en sekvens av ljudfrekventa toner, vilka i vissa fall har övertoner upp till 28 MHz. Den utstrålade signalen har en mycket ovanlig karaktär eftersom en ton ändras ungefär en gång per sekund. Sekvensen repeteras periodiskt med några minuters mellanrum.

Elektriska stängsel
Störningar från ett elektriskt stängsel är ett regelbundet klickande ljud. Störningskällan är snarare en gnista över ytan av en felaktig isolator än att det är störningar från själva stängselapparaten. Prova att i mörker söka efter gnistbildningar (med ägarens tillåtelse)

Luftledningar
Luftledningar kan stråla ut ett bredbandigt brus med 100 Hz modulering. Högspänningsledningar alstrar alltid ett visst mått av störning från koronaurladdningar på själva ledningen. Radiostörningarna kan öka påtagligt av gnistbildningar över en felaktig isolator. I torrt väder minskar då störningsnivån.

Personsökare
Signaler från personsökning över radio låter ganska lika paketradio, men startar vanligen med en ton. Starka söksignaler kan höras på 2-metersbandet, men i de flesta fall orsakas en sådan överhörning av svagheter i amatörmottagaren. Det är troligare att transceivers med utökat frekvensområde för mottagning påverkas på det sättet än sådana som endast täcker amatörbanden. Handburna transceivers anslutna till en utomhusantenn kan vara särskilt känsliga.

Joomla templates by a4joomla

Vi använder cookies för att förbättra våra webbsidor och din upplevelse när du använder dem. Cookies som används för den nödvändigt funktionaliteten för dessa webbsidor har redan blivit satta.
Läs mer om cookies och vad vi använder dom till i vårt policydokument (länk till dokumentet).

  Det är ok med cookies från den här webbplatsen.
EU Cookie Directive Module Information