Experimentera med elektronik

Leif Nilsson är född 1960 i Fagersta, och efter att familjen flyttat runt en del så hamnade jag i Kalmar/Oskarshamn. Jag har haft en brokig utbildning ofta varvad med ”praktik” på olika arbetsplatser.

-Jag har arbetat med tillverkning av röntgenrör och detektorer i början på 80-talet, var senare kalibreringsansvarig för Ericsson/Rifa, senare Evox/Rifa, slutade 90 som produktkonstruktör för RFI-kondensatorer.

Leif arbetade inom Högskolan i Kalmar mellan 90-97, var sedan 3 år som antennkonstruktör hos InTenna AB. År 2000 började han att arbeta inom det svenska åtagandet för forskningssatelliten GLAST med att bygga en gammadetektor samt att tillverka därtill hörande mätutrustning. Leif ”pendlade” under 00-04 mellan Ukraina, Kalmar, Frankrike och USA för att slutföra detektorleveransen.

-Just nu jobbar jag som lärare på gymnasieskolans elprogram med kurser inom ellära, elektronik och digitalteknik, samt planering inför framtiden för att anpassa elektronikutbildningen mot kommande krav.Jag brukar säga att ”man lär så länge man har elever”, och med den utveckling vi ser inom vår hobby och hemelektronik i övrigt så måste man vara ganska ”öppen” för nya grepp inom pedagogiken.

-Som radioamatör har jag alltid gillat att bygga mer än att prata. Jag pratar ganska mycket på jobbet så det är skönt att koppla av med lite CW ibland och vila rösten….. Jag har kört ganska mycket satellittrafik på de högre banden, men känner likväl en stor lockelse att nyckla en Ra200 eller att testa lite AM. Är inte speciellt contestbenägen, men har faktiskt vunnit AM-testen i portabelklassen med just en Ra200 en gång.

 

 

När vi arbetar med elektronik når vi snabbt ett behov av att se hur spänningen i en krets varierar med tiden. Det instrument vi då letar efter är oscilloskopet. Inom utbildningen i Kalmar Radioamatörsällskap (KRAS) regi har vi låtit oscilloskopet få en central plats i utbildningen, vi har använt både klassiska CRT-oscilloskop och vidare till de senaste digitala oscilloskopen med inbyggt datorstöd och widescreen.

Läs mer: Oscilloskopet del 1

Bipolära transistorn är en typisk strömförstärkare, och en operationsförstärkare är, som vi har mött den i ESR’s elektronikskola, en typisk spänningsförstärkare. Ofta kombineras dessa båda förstärkare till en effektförstärkare, där vi kan förstärka både ström och spänning.

Läs mer: Effektförstärkning efter en OP-förstärkare

Till den tidigare beskrivna mikrofonförstärkaren vill vi kanske bygga en nätdel. Det kan vara en pedagogisk fördel att bygga nätdelen till ett så ”känsligt” bygge som en mikrofonförstärkare. Vi lär oss verkligen hur vi skall bygga och nästan alla ”fel” vi kan göra blir hörbara som störningar i form av brus och brum.

Läs mer: Nätdel till balanserad mikrofonförstärkare

Tillgången på mikrofoner som fungerar enligt kondensatorprincipen har ökat i och med att Kinesiska företag startade tillverkning av dessa mikrofoner. Priset är även detta klart tilltalande, oftast under 1000 kr.

Denna mikrofontyp har länge varit allenarådande inom radio och tv så varför har inte fler amatörer börjat använda denna mikrofon?

Läs mer: Balanserad mikrofonförstärkare i praktisk koppling med aktiva filter

Denna gång skall vi titta närmare på en förstärkare med balanserad ingång och obalanserad utgång. Normalt använder vi förstärkare med obalanserad in- och utgång. Vid dessa är alltid ena polen på in och utgång anslutna till jordanslutningen på förstärkaren, och det som förstärks är spänningsnivån räknat från jordpotential.

Läs mer: Operationsförstärkarens grundkopplingar Del 3.

I del 1 bekantade vi oss med op-förstärkaren som likspänningsförstärkare. För att kunna arbeta med op-förstärkaren vill vi kunna mäta på och hantera förstärkaren också när den förstärker växelspänning.

Läs mer: Operationsförstärkarens grundkopplingar Del 2.

När vi börjar att koppla med lysdioder, är det kul att prova lite ljuseffekter. En sådan effekt är olika blinkande lysdioder. Det finns flera möjligheter att få en lysdiod att blinka, enklast är att köpa en diod som alltid blinkar, men då missar vi allt det roliga kopplandet och räknandet.

Läs mer: Blinkande LED med 555:an, två typkopplingar

Om man börjar kika på olika instrument så kanske man funderar över vad de skall användas till. Får man bara några små tips så kan man snart få stor nytta av även den ”konstigaste” voltmeter.

Läs mer: Vilken voltmeter till vad?

Vi har i tidigare artikel bekantat oss med operationsförstärkaren som komparator. Här tittar vi närmare på OP-förstärkaren som just förstärkare.

Läs mer: Operationsförstärkarens grundkopplingar Del 1.

De högtalare som levereras till datorerna har oftast högst mediokra data. Men genom att kombinera lite enkel teknik från elektronikens barndom kan vi enkelt få lite mer prestanda ur vår dator eller varför inte förvandla din MP3-spelare till en komplett stereo. Grunden till detta bygge är den klassiska klass-A-förstärkaren, vi kommer att utnyttja förstärkaren till att leverera lite mer ström till vår högtalare, vi skall alltså bygga en effektförstärkare.

Läs mer: Bygg en entransistors ”Booster” till datorn eller MP3-spelaren

Som rubriken säger skall denna artikel handla om en möjlighet att få ett mätinstrument att visa mer info än vad som är brukligt. När jag har bytt ut mina glödlampor i skalbelysningen på en del av mina sändare, så är det väldigt enkelt att leka med de olika färger som dioderna finns i. Dessutom finns många dioder med flera chip i samma hölje, detta innebär att du lätt kan få en diod att byta färg då ett mätvärde passerar ett bestämt gränsvärde.

Läs mer: Utökning av mätområdet på ett mätinstrument med LED

Om man nu blivit intresserad att börja koppla lite själv, vad behöver man då ha för utrustning för att få lite hjälp att förstå vad som händer i vår koppling och vår radio? Jag får ofta frågan om den och den voltmetern ”duger” att mäta med, och jag brukar svara att om du litar på den så är den säkert alldeles utmärkt. Jag tänkte här ge min syn på vad som är ”Need to have” samtidigt som jag ger en del tips på vad som är ”Nice to have”

Läs mer: "Need to have or Nice to have"

Med den utveckling inom LED-produkter som vi nu ser, så öppnar sig nya möjligheter vid renovering av äldre radioutrustning. Idag finns det lysdioder (LED) som enkelt kan ersätta tidigare glödlampor. Dock är det ett par saker man bör tänka på då man planerar ett byte från glödlampor till lysdioder.

Läs mer: Att montera lysdioder som skalbelysning i elektronikutrustning

Joomla templates by a4joomla

Vi använder cookies för att förbättra våra webbsidor och din upplevelse när du använder dem. Cookies som används för den nödvändigt funktionaliteten för dessa webbsidor har redan blivit satta. To find out more about the cookies we use and how to delete them, see our privacy policy.

  I accept cookies from this site.
EU Cookie Directive Module Information