Skriv ut

Redan 1988 fattades det definitiva internationella beslutet om att avskaffa radiotelegrafin till sjöss från och med den 1 februari 1999. Den civila telegrafistutbildningen har helt upphört. Detta innebär även att kustradiostationer inte längre behöver ha telegrafistutbildade tjänstemän efter 1999. Inom FRA nyutbildas inga egna telegrafister, vid nyanställning anses dock telegrafikunskap vara en merit. 

cwhistoria

Redan 1988 fattades det definitiva internationella beslutet om att avskaffa radiotelegrafin till sjöss från och med den 1 februari 1999. Den civila telegrafistutbildningen har helt upphört. Detta innebär även att kustradiostationer inte längre behöver ha telegrafistutbildade tjänstemän efter 1999. Inom FRA nyutbildas inga egna telegrafister, vid nyanställning anses dock telegrafikunskap vara en merit.

Militären bibehåller telegrafin som ett alternativt kommunikationsmedel och för att erhålla högsta certifikatklass som radioamatör krävs fortfarande telegrafikunskap. Telegrafin har genom åren vidareutvecklats till fjärrskrift, telex och datakommunikation och inte som många kanske tror telefon, rundradio och television.

Här följer en tillbakablick...
Det har genom tiderna funnits många olika slags signalsystem för att kunna meddela sig med varandra. De första systemen byggde på signaler av ljud och ljus som t.ex trummor, näverlurar, röksignaler, vårdkasar och fackeltelegraf.. Olika flaggspel har också funnits, bl a fastställdes 1790 en sifferkod för flaggor och olika positioner för hissande av flaggspel på fartyg

Optiska Telegrafen
Uppfinnaren av kikaren på 1600-talet gjorde det möjligt att utveckla den optiska telegrafen. Ordet telegraf kommer från grekiskans tele = fjärran och grafin = skriva. Skriva bör innebära att formulera valfria ord och meningar med hjälp av bokstäver och stavelser. I början fanns behoven att överföra meddelanden snabbt över stora avstånd främst under krig.

Svensken Edelcrantz experimenterade med optiska telegrafer här i Sverige. Han invigde sin optiska telegraf 1794 med en hyllningsdikt till svenske kungen på hans födelsedag. Meddelandet gick från Stockholms slott till Drottningholm, där kungen befann sig.
Edelcrantz utvecklade så småningom ett eget system helt olikt de tidigare framtagna systemen.

Systemet byggde på tio fällbara järnluckor som kunde avläsas på långt avstånd med kikare. Luckorna bildade vad som idag kallas ett binärt system med 10 signalelement - en föregångare till moderna datasystem. Luckornas olika lägen bildade kombinationer av siffror som i signalböcker översattes till bokstäver, ord eller meningar. Systemet medgav 512 olika kombinationer. Telegrafnätet bestod av telegrafstationer med c:a en mils avstånd från varandra. En signal repeterades steg för steg från en station till nästa tills den så småningom nådde adresstationen. En signal visades högst i 2 minuter på varje station, så i teorin skulle man kunna sända 30 signaler i timmen.

Det svenska optiska telegrafnätet var begränsat till Stockhom, Göteborg och Karlskronas skärgårdar och hade sin största betydelse under finska kriget 1808-1809. Efter finska kriget fick det optiska telegrafnätet förfalla, men 20 år senare byggdes det upp igen. Under 1830-talet blev dock den politiska situationen i Europa spänd och svenska regeringen ansåg det nödvändigt att förstärka kustförsvaret. Som ett led i detta återuppfördes det optiska telegrafnätet. Linjerna från Stockholm, Göteborg och Karlskrona togs åter i bruk och öppnades samtidigt för allmänheten. Trafiken var emellertid ganska obetydlig, vilket delvis berodde på att den optiska telegrafen endast kunde användas då väderleken medgav det.

Den sista optiska telegrafstationen fanns på Vinga och den lades ner år 1881. Stationen i Furusund är den enda som finns kvar idag. Enligt en minnesplatta anges det att det var en ändstation i förbindelse till Stockholm fram till 1866. Det var vid ändstationerna som meddelande lämnades och mottogs. Nu övergick man till ett annat system, nämligen den elektriska telegrafen. och självklart måste vi då börja med Samuel Morse, den amerikanske konstnären som blev uppfinnare inom elektroniken, och som 1837 konstruerade det första morsealfabetet. Tillsammans med Italienaren Marconi lades grunden till ett system där man kunde telegrafera utan tråd.

Elektriska Telegrafsystem
Då den elektriska strömmens olika egenskaper upptäcktes konstruerades flera olika system för att överföra information med hjälp av elektricitet. Jag skall här återge ett av de system som får anses ganska märkligt. "Humantelegrafen" som hade tio trådar en till vardera av mottagarens fingrar. Man lade en spänning mellan två av trådarna och jord. Mottagaren ryckte till i dessa två fingrar och vilka det var tolkades till ett tecken. Man kunde på detta sätt överföra 45 olika tecken. Någon större färdighet kunde ej uppnås eftersom mottagaren efterhand förlorade sin känslighet och ny personal fick läras upp!

Samuel Morse
Samuel Morse (1791-1872) Under en båtresa över atlanten år 1832 fick han idén till en elektromagnetisk skrivtelegraf med tillhörande telegrafalfabet. Det kom dock att dröja till 1837 då alfabet och system var fulländat. Den elektromagnetiska telegrafen bestod av en kontaktaktannordning, en morsenyckel som slöt respektive bröt strömmen vid sändning av morsetecken. 1844 började man använda systemet på platser i USA och Canada. En experimentlinje byggdes mellan Washington och Baltimore en sträcka på 65 kilometer. Det blev en stor succé och därmed gjordes ett stort genombrott. Telegraflinjer byggdes nu över hela USA.

Morsealfabetet var det s k "American Morse" där Engelska språkets vanligaste bokstäver fick de kortaste och mest lättsända tecknen. Det var en mycket snabb kod som bättre passade människor än apparater. Bokstäverna C, O, R och Y hade t.ex. ett mellanrum inne i tecknet, L och siffran 0 bestod av ett långt streck, längre än övriga långa tecken. Det amerikanska morsealfabetet passade inte de europeiska apparaterna 1851 enades man om en kod som fick namnet Continental Code/Morse, senare ändrat till International Morse. Den sattes samman av American Morse och tre andra telegrafalfabet som då hade tagits fram. Morsealfabetet är en kombination av korta och långa teckendelar. En kort teckendel utgör en tidsenhet. Morsetecknet A består av en kort och en lång teckendel. För att särskilja teckendelar inom morsetecken görs uppehåll under en tidsenhet, det vill säga lika lång tid som en kort teckendal pågår. För att särskilja ord görs uppehåll under sju tidsenheter. Morsetecken bildar en ljudbild och inte en kombination av långa och korta teckendelar.

I Europa provades redan 1833 ett annat system. Två tyskar professorer Gauss och Weber hade utvecklat ett system med en s k nåltelegraf. som det dock senare skulle visa sig ej kom upp i samma hastighet som morsesystemet. Nåltelegrafen grundades på magnetiska egenskaper och att man genom att ändra storleken och riktningen på en ström genom en ledare (enkelledare/jord) kunde få en kompassnål att ställa in sig i olika lägen I Sverige började man tillverka telegrafapparater enligt Morses system och den första elektriska telegrafen anlades mellan Stockholm och Uppsala år 1853. Det året räknas som det svenska telegrafverkets födelse.

Telegrafnätet växte snabbt och sträckte sig 1857 från Ystad i söder till Haparanda i norr. 1854 fick Sverige telegrafförbindelse med kontinenten via en undervattenskabel över Öresund. År 1866 knöt man samman de amerikanska och europeiska telegrafnäten med en kabel på atlantens botten. I Sverige använde man i början Morses system och sände tecken för hand med hjälp av en särskild morsenyckel, men på 1870-talet infördes Whetstones snabbskriftsystem med på förhand perforerade pappersremsor för maskinell sändning av tecken.

Telegrafin går till sjöss
Italienaren Guglielmo Marconi (1874-1937) kom 1896 med ett förslag till hur man skulle kunna telegrafera utan tråd, vilket lade grunden till det praktiskt användbara system som han sedan utvecklade. Före honom hade den tyske fysikern Hertz visat hur elektromagnetiska vågor kunde framställas. Han i sin tur byggde på en elektromagnetisk teori om ljuset som den engelske matematikern Maxwell lagt fram 1867 att det fanns en likhet mellan ljuset och elektriciteten. Han införde begreppet "vågartad elektrisk strålning" 1897 gick telegrafin för första gången till sjöss då Marconi utförde experiment med hjälp av två italienska krigsfartyg. Telegraferingssträckan blev 12 nautiska mil (c:a 22 km).

Marconi förlängde hela tiden den sträcka över vilken han kunde sända och mottaga trådlösa signaler. 1899 lyckades han överbringa engelska kanalen, och under en brittisk flottmanöver samma år utväxlades trådlösa telegram på ett avstånd av ända upp till 110 kilometer med hjälp av Marconis apparater. När telegrafin gick till sjöss kring sekelskiftet använde de amerikanska fartygstelegrafisterna det amerikanska morsealfabetet ända fram till 1912, trots att alla andra nationers fartyg använde den kontinentala koden.

De första fartyg som utrustades med trådlösa telegrafapparater var italienska och brittiska krigsfartyg. I Sverige var det flottan som först satsade på trådlös telegrafering. År 1899 började de första försöken med tyska apparater, och på hösten år 1900 utfördes mycket lyckade försök i Stockholms skärgård. 1909 var 27 svenska örlogsfartyg försedda med radiotelegraf. Våglängden stationerna arbetade på var 300, 450 och 600 meter.

Trafiken
Huvudsyftet med att ha radio och telegrafist ombord på fartyg är ju naturligtvis säkerheten för de ombordvarande. Många sjöolyckor har slutat lyckligt, genom att andra fartyg kommit till undsättning tillkallade med hjälp av radio. Väderrapporter flera gånger om dygnet blev ett nytt hjälpmedel. Sjöfartsvarningar sändes ut från kustradiostationer på regelbundna tider. I början av 1930-talet kom fjärrskrivmaskinen -teletype och teleprinter var de vanligaste systemen. Efter andra världskriget infördes telex på företagen och 1980 föddes även telefaxen som kunde överföra både text och bild på elektronisk väg. Numera konkurrerar digitaliserade överföringar som datorpost via persondatorer.

Utbildning
De första radiotelegrafisterna i den svenska handelsflottan fick sin utbildning vid Marconiskolorna i Rotterdam och Bryssel. För att få ett certifikat var man tvungen att avlägga prov vid telegrafverket. Flottans fordringar på telegraferingsskicklighet var lägre än telegrafverkets. 1912 startade telegrafverket den första kursen i Stockholm. På kursen deltog 24 elever. Utbildningsanstalten låg på Malmskillnadsgatan 19B och från starten fram till 1933 var civilingenjör Gunnar Holmström chef. Han efterträddes av civilingenjör Einar Malmgren, 1933-1961.

De internationella fordringarna för förstaklasscertifikat var att felfritt kunna sända och mottaga i minst 100-takt (20 ord/min) och för andraklasscertifikat var kravet 60-takt (12 ord/min). De svenska certifikatproven var stränga. Både sändnings-och mottagningsproven skulle vara helt felfria. I de flesta andra länder tilläts enstaka fel samt tidstillägg. 1932 blev det nya certifikatbestämmelser. Fordringarna för morsetelegrafering var 10 mottagna och 10 sända telegram a cirka tio ord, medelhastighet för första klass 100-takt på krypto och 125-takt på klartext. Militära fordringarna var minst 90-takt på FO och Milo-nivå samt 80-takt vid övriga förband.

Minnesmärken
Furusund Den optiska telegrafen i Furusund är den enda som finns kvar idag. Den byggdes 1837 och var i drift till 1871. Stationen är renoverad genom Telemuseums försorg till fungerande skick. I samma fastighet fanns elektrisk telegraf från 1866 och telefonstation från 1891. Byggnaden lämnades först då Furusund automatiserades 1960.
Dalarö På Dalarö skans finns en replik på platsen för den station som fanns där 1808-1809. Stationen har ingen regleringsmekanism men vissa av plattorna kan vridas.
Märsta mot Sigtuna Elektrisk telegraf. Kopia i brons av första telegrafstolpen från 1853 med minnessten över telearbetaren. Minnesmärket finns vid vägen från Märsta mot Sigtuna c:a 2 km NV Märsta centrum.

Militär Utbildning
Avslutningsvis skall jag nämna lite om utbildningen av telegrafister. Nästan alla kan lära sig telegrafi, men självfallet är antalet övningstimmar mycket varierande. Man kan göra följande gradering och procentuella fördelning av telegrafianlagen hos elever:
Grupp 1 Med synnerligen goda anlag C:a 5%
Grupp 2 Mycket goda anlag C:a 10%
Grupp 3 Goda anlag C:a 15%
Grupp 4 Tillfredställande anlag C:a 60%
Grupp 5 Icke tillfredställande anlag C:a 10%
Ju äldre man blir desto svårare får man att lära sig telegrafi eftersom bl.a. hörselorganens funktion redan före 30 års ålder börjat försämras. Under själva grundutbildningen bör man träna minst tre gånger per vecka - Helst varje dag. Vid varje övningstillfälle är det lämpligt att genomföra två-tre lektioner. Mellen lektionerna bör uppehåll göras på 10-15 minuter.
Inlärningen består av två moment:
1.Identifiering
2.Registrering.
Morsetecken är ljudbilder. Det är viktigt att registreringen görs entydigt, och att nedskriften sker efter det att ljudbilden identifierats.

 


 

 cwhistoria

Kjell Nerlich SM6CTQ

Fotnot om författaren till Telegrafins historia:
Kjell Nerlich, amatörsignal SM6CTQ, radiolicens redan 1960 och är sedan 1961 bosatt i Karlsborg som ligger vid Vätterns västra strand. Efter mer än 30 års anställning vid Göta Signalregemente, S2, driver Kjell nu ett eget företag som heter KJENE - Konsult och arbetar med utbildning, marknadsföring och information om antenner till försvaret. Kjell började 1976 som medarbetare för QTC, Sveriges Sändaramatörers tidning, och har där ansvaret för Tester och Diplom, Antennspalten och DX-spalten. Han är också med i ledningsgruppen för Lake Wettern DX Group, och är av Post- och Telestyrelsen godkänd som provförrättare för certifikat klass CEPT 1 och CEPT 2.

   

Text: Fotnot om författaren. Jan SM6CJJ.
Foto: Under en telegrafilektion i skolhuset.  Karlsborg sommaren 2001 Copyright © Bengt Falkenberg, SM7EQL

Källor:
Den optiska telegrafens historia i Sverige.
Svensk uppslagsbok
Axblock ur telegrafins historia av Sven Lindberg
Radion och Radiotelegrafisten av Birgitta Gustafsson
Radiotelegrafi Anita Kempe Telemuseum

Författare Kjell Nerlich, Karlsborg (SM6CTQ) E-post:ctq@algonet.se

 

Källa: Samlaren

Vi använder cookies för att förbättra våra webbsidor och din upplevelse när du använder dem. Cookies som används för den nödvändigt funktionaliteten för dessa webbsidor har redan blivit satta. To find out more about the cookies we use and how to delete them, see our privacy policy.

  I accept cookies from this site.
EU Cookie Directive Module Information